Klimatförändringarnas effekter på vinproduktionen

Bild: Tommasi

Hur påverkar klimatförändringarna vinproduktionen?

Vinrankan är en flerårig växt, vilket gör den särskilt känslig för de utmaningar den möter under hela sin livscykel. Rankan påverkas bland annat av solstrålning, vindar och luftfuktighet, men de största påverkansfaktorerna är ändå temperatur och vatten. Rankan behöver både kalla och varma perioder under året för att dess naturliga cykler och egenskaper ska kunna förverkligas. Temperaturen påverkar växtsäsongens cykler genom att förlänga eller förkorta dem, vilket i sin tur direkt påverkar skörden, tidpunkten för skörd samt rankans produktivitet och kvalitet.

Vinrankan kan tåla mycket kalla temperaturer under viloperioden, men kyla vid fel tidpunkt orsakar skador och kan skada rankan. Å andra sidan kan rankan dra nytta av höga temperaturer, men om de pågår under en lång tid orsakar de stress för rankan och minskar fotosyntesen. Vid för varmt väder avdunstar rankan också mycket vatten, vilket gör att druvornas sockerhalt stiger och storleken minskar. När druvornas sockerhalt stiger blir vinet alkoholstarkt och har låg syrahalt.  

Svårigheten att förutse väderförhållanden skapar utmaningar inom vinodling

Vatten har en koppling till temperatur genom nederbörd; i vissa områden är bevattning nödvändig, i andra är det förbjudet, och i vissa områden får man bara vattna vid vissa tider på året och för rankor av en viss ålder. Jordmånens egen fuktighet är kopplad till knoppbristning, druvornas mognad, storlek och kvalitet. För mycket vatten kan dränka rankan eller stimulera den att växa rikligt med blad. Alltför tät växtlighet kan leda till växtsjukdomar samt påverka rankans produktivitet när luften inte kan cirkulera ordentligt runt druvorna. När druvorna mognar späder överdriven fuktighet ut sockerhalten och försvagar druvans mognad.

En viss torka är ofta en faktor som förbättrar druvornas kvalitet, medan överdriven torka alltid är skadlig. Till exempel höjer en långvarig knapp vattentillgång bland annat druvornas syror, flavonoider och tanniner. Knapp vattentillgång tillsammans med temperaturen är de största faktorerna som påverkar rankans tillväxt och avkastning. Därför följer man noggrant temperaturer och nederbördsmängder på vingårdarna i ett försök att förstå deras effekter på rankorna. (Droulia, Charalampopulos 2022)

Klimatförändringarnas effekter i Bourgogne

Det är känt att man under rätt förhållanden kan producera speciella kvalitetsviner som speglar sin region. I och med klimatförändringarna har temperaturökningen i vissa områden till och med bidragit till att förbättra vinproduktionen.

Förr var utmaningen i Bourgogne att uppnå en tillräckligt hög sockerhalt i druvorna för att vinets alkoholhalt skulle bli lämplig. Idag innehåller regionens viner mer sällan under 14 % alkohol, vilket vittnar om druvornas ökade sockerhalter. I takt med att temperaturerna stiger har en ny utmaning blivit att bevara syran i druvorna och vinerna.

I Bourgogne har de bästa vingårdarna traditionellt njutit av rikligt med solljus och varit belägna i mitten av sluttningar, där vatten inte har blivit stående. Tidigare "mindre uppskattade" vingårdar ger idag utmärkta skördar; orsaken till detta är dessa områdens svalka samt djupare och lerbaserad jord. Producenter har börjat utnyttja dessa områden mer än tidigare, och dessutom har många vänt sig till äldre rankor. Rankans ålder påverkar växtens förmåga att tåla till exempel torka: ju äldre ranka, desto djupare har rötterna hunnit växa och desto bättre får rankan vatten.  

Bourgognes kung- och drottningdruvor

Bourgognes vinproduktion är koncentrerad till två sorter - Pinot Noir och Chardonnay, av vilka man vanligtvis tillverkar rena sortviner. I regionen har man också börjat diskutera odling av andra druvsorter. Detta är dock en tidskrävande process, även om det redan finns testodlingar.  

Pinot Noir-druvan tål varma perioder dåligt, eftersom dess tunna skal lätt bränns och druvan är känslig för sjukdomar under regniga perioder. Även under alltför varma förhållanden kan druvorna mogna obalanserat: sortens sockerhalt stiger snabbare än vad smaken och tanninerna utvecklas, eftersom tanniner behöver mer tid för att balanseras. Utmaningen för odlarna är att om druvorna plockas för tidigt är de "gröna" i smaken och tanninerna är strama, men om druvorna plockas för sent stiger vinets alkoholhalt. Druvorna bör skördas först när tanninerna har hunnit mogna. I viner från den nya världen har detta länge varit en rådande praxis, men nu håller det på att sprida sig även till Europas klassiska vinregioner.

Chardonnay-druvan tål höga temperaturer bättre, men den är särskilt känslig för vårfrost. Särskilt stor skada sker när varmt väder får skotten att brista i blom och sedan frosten överraskar. Detta hände till exempel i Bourgogne 2021, då vissa områden förlorade upp till 80 % av sin skörd. I Bourgogne har man tidigare kunnat räkna med att det tar cirka 100 dagar från blomning till skörd, medan samma intervall idag är cirka 90 dagar. Om temperaturerna fortsätter att stiga kommer alkoholhalten att öka och syrahalten att minska, varvid odlarna skulle behöva välja Chardonnay-kloner som brister senare och/eller förtäta rankornas tillväxtavstånd. I Bourgogne kan det uppstå en situation där Chardonnay-druvan kommer att blandas med en annan vit druvsort för att uppnå vinets friskhet och syra.

Vinproducenter i Bourgogne har vidtagit kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att försöka bevara vinernas kvalitet. Kortsiktiga åtgärder är till exempel att undvika plöjning så att jordmånen inte torkar ut i onödan. För att förhindra erosion kan man odla markbindande växter mellan rankorna – dessa måste dock väljas noggrant så att de inte tävlar med rankan om näring. En kortsiktig åtgärd är också att beskära rankorna så sent som möjligt på våren, då knopparna brister cirka en vecka senare. Reglering av rankornas höjd påverkar också druvornas mognad – att höja höjden kan hjälpa druvorna att mogna långsammare.

Vårfrosten är den största risken för de känsliga knoppar som håller på att brista. Sätten att skydda sig mot frost är dyra och utmanande, men för många aktörer nödvändiga. För att förhindra frostens effekter tänder producenterna upp speciella ljus på vingårdarna, vars värme förhindrar frosten från att lägga sig. Användning av ljus fungerar endast om temperaturen inte sjunker under -2C, eftersom värmen som ljusen producerar inte räcker till i kallare väder. Kostnaden för ljusen utan arbetskostnader är upp till 5000 € per hektar. Vissa producenter har också tillgång till värmefläktar med vilka man kan skydda större områden. Ett fåtal producenter har gemensamt installerat el i vajrarna som fungerar som stöd för rankorna för att höja temperaturen nära rankan.

År 2022 började relativt bra, men skörden hotas av torka, som plågar flera europeiska vinregioner. I Frankrike är växtsäsongen i genomsnitt 10 dagar före schemat. Bordeaux är ett av de områden som drabbats värst av torkan och vissa appellationer har fått särskilt tillstånd att vattna odlingarna. För Bourgogne ser det tills vidare ut att bli en rimlig skörd.