Ruosniemi Bryggeri brygger med passion, ingenjörskonst och humor
Vad förenar en ingenjör, en humanist, en bergsråd, en kodare, en dörrvakt, en sekreterare och en arkitekt?
– De är alla öl.
Ruosniemen panimos Juho-Matti, Jussi och Kata
Teknologhumor biter på butikshyllan. Ölsorterna som döpts efter olika yrken har fått folk att skratta åt sig själva och åt karikatyrerna av de yrken de representerar. När man besöker vänner tar man med sig en egen öl som gåva, och med glimten i ögat varnar man humanisten för att ”röra ingenjören”. Idésprutorna på Ruosniemen panimo har träffat rätt i humorn, men de vet att skratten tystnar snabbt om innehållet i flaskan inte faller i smaken.
”Vårt primära mål har ända från början varit att tillverka kvalitetsöl”, betonar idéns fader och nuvarande vd för Ruosniemi Brewery, Juho-Matti Karpale. ”Det vore fint om vi för egen del kunde lyckas förbättra människors livskvalitet en aning genom att erbjuda dem välsmakande produkter tillverkade av äkta råvaror – kryddat med humor. Trygga upplevelser med god öl – med det menar jag mindre men bättre”, förtydligar Juho-Matti.
Inom loppet av en relativt kort tid har Ruosniemis öl slagit igenom i alla led av den finländska ölförsäljningen: på restauranger säljs de från fat, och i Alko samt livsmedelsbutiker (Lidl, S- och K-butiker) är ölen förpackade i antingen flaskor eller burkar. Bryggeriets mål är att tillverka 200 000 liter öl under innevarande år. Det är mycket för ett hantverksbryggeri som föddes ur en hobby som ”spårat ur lite” för ett par unga ingenjörsvänner.
Alla spår leder till Otnäs
”Redan i den första blicken fanns det något”, minns Juho-Matti mötet med sin långvariga vän och nuvarande affärspartner Antti under Teknologiska högskolans nollningsvecka i september 1997. ”Det var en sådan där bekantskapsring där innerringen och ytterringen går i olika riktningar och presenterar sig för dem man möter. Plötsligt möttes där två glasögonormar och – the rest is history”, skrattar Juho-Matti. ”Vi hade båda kommit in på Polin för att studera kemiteknik, och redan under de första labkurserna var vi labbarpartners. Vi var tydligen ett bra team, eftersom vi fortfarande håller ihop!”
Ölhobbyn smög sig in i grabbarnas liv även den via universitetsaktiviteter. ”Vi var ganska aktiva med att arrangera studentevenemang. Där lärde vi känna Hasanen, som hade en märklig hobby: han reste nämligen ända till utlandet för att smaka på olika sorters öl”, skämtar Juho-Matti och rullar med ögonen, för att sedan låtsas bli allvarlig: ”Jag håller honom som skyldig... det fanns ingen återvändo till butikernas vanliga lageröl!”
Öl föds ur naturliga råvaror och organismer genom bioprocesser
Efter examen fick Juho-Matti och Antti varsitt jobb. Juho-Matti började utveckla funktionella livsmedel och undersöka bland annat jästens, sockrets och bakteriernas funktion. Även om arbetet var intressant och livet rullade på, saknades något. Han märkte att han längtade efter en ny hobby; något vars slutresultat konkret kunde observeras och där man kunde se spåren av sitt eget arbete.
”Jag hade precis fyllt 30 år, och en natt slog det mig som en blixt från klar himmel: Öl! Öl föds ur naturliga råvaror genom jästens och sockrets bioprocesser, det är konkret smakbart och skänker omedelbar glädje åt den som dricker det!”
Det var bara att börja brygga. Vid den tiden, år 2010, var ölboomen i Finland inte som den är idag. Det fanns knappt någon finskspråkig litteratur eller information om ölstilar eller bryggning. I USA var däremot hembryggning på stark frammarsch, och internet erbjöd gott om kamrathjälp. ”Vi samlade ihop kärl, koppar, korgar, malt, kvarnar, slangar... och experimenterade.”
De blivande delägarna i Ruosniemi Brewery hade (utan att veta om det) samlats för första gången – inklusive testpanelmedlemmen Hasanen.
Från Leppävaara till Ruosniemi
Juho-Mattis fru har sitt eget bidrag till varför bryggeriet hamnade i Ruosniemi: ”Tja, låt oss säga så här att vår tvårummare i Leppävaara började bli trång senast när det första barnet var på väg. Tydligen hade våra bastuutrymmen annat syfte än att fungera som förvaring för bryggargrejer”, antyder Juho-Matti och rynkar lite skamset pannan.
På Juho-Mattis brors gård fanns en gammal stenladugård som stod outnyttjad. Vännerna fick tillåtelse att flytta sina kärl och koppar dit. När utrymmena växte, växte även utrustningen: ”Vi lät tillverka delar, och delvis tunade vi själva utrustning, bland annat tankar från gamla mejerier, och till slut hade vi ett ladugårdsbryggeri lämpat för att tillverka 200-liters batcher”, minns Juho-Matti.
Att grunda ett företag blev aktuellt i och med att verksamheten växte: ”Tydligen hade vi det alldeles för roligt i hans ladugård för min brors smak, för han började ta ut hyra av oss. Även andra kostnader hade vid det här laget vuxit sig relativt höga för att vara en hobbyverksamhet, så under min föräldraledighet fixade jag ordning på företagets pappersarbete och vi började erbjuda våra ölsorter till försäljning.”
Samarbetet med restauranger gav en spegel för kvalitetsutvecklingen
På vardagarna arbetade vi, och på helgerna bryggdes öl. Problemet var att ingen hann vakta så att allt gick rätt till på bryggeriet under veckan – en säkring som löste ut kunde till exempel förstöra en hel batch om det upptäcktes först när man väl kom på plats.
”I det här skedet kom Jussi från Björneborg in i bilden, vår nuvarande produktionsansvarige. Han övervakade produktionen på deltid under veckorna, och på helgerna transporterade vi öltunnor med personbil till restaurangerna”, berättar Juho-Matti. ”Restaurangsamarbetet var verkligen givande, eftersom vi fick konstruktiv feedback från barcheferna och önskemål från deras kunder om utveckling av nya produkter.”
År 2014 kände Juho-Matti att han stod vid ett vägskäl: ”Bryggeriets saker fanns ständigt i tankarna, så jag tyckte det var motiverat att säga upp mig från mitt dagjobb och fokusera helt på att brygga öl.
Trafiken mellan Esbo och Ruosniemi var livlig när jag pendlade där ett par gånger i veckan. Det fanns redan två små barn och det stod helt klart för mig vad småbarnsåren innebär”, pustar han.
Arbetet gav dock utdelning: ölet strömmade ut till allt fler restauranger och bra feedback strömmade in. År 2016 var det dags att erövra en ny marknad och buteljera ölet för butikshyllorna. ”Till allas förskräckelse godkände både S-gruppen och Lidl vårt anbud, och då blev det bråttom: Vår buteljeringslinje anlände till Ruosniemi bara två veckor innan de utlovade produkterna skulle levereras. Det blev ett par svettdroppar i pannan där”, beskriver Juho-Matti. Även Antti slutade sina dåvarande jobb och började på heltid leda bryggeriets marknadsföring och försäljning. Jussi anställdes som heltidsbryggare. De anställde även deltidsanställda.
”Pikkupomo”
Den finländska hantverksölsboomen växte kraftigt i slutet av 2010-talet, och mikrobryggerier började dyka upp som svampar ur jorden. ”Vi hade tur med timingen. När vi började sälja produkter fanns det kanske 35 mikrobryggerier i Finland. Nu finns det typ 135”, beskriver Juho-Matti den snabba förändringen.
Särskilt på butikshyllan måste en ny produkt tilltala konsumenten. ”Även om vårt bryggeri ligger i Ruosniemi ville vi inte profilera oss som ett lokalt öl. Vi är ju ingenjörer från Esbo, och vi karaktäriseras av ett slags nördiga kontorsliv och att ta saker lite väl seriöst – men också av teknologhumor, där det framför allt ingår att skratta åt sig själv. Vi döpte faktiskt vår första öl ironiskt till Pikkupomo (Lillchefen)”, skrattar Juho-Matti. Pikkupomo följdes av Piirimyyjä, Sihteeri, Insinööri, Vuorineuvos…
”I det skedet började väggarna i den 150 kvadratmeter stora ladugården bokstavligen komma emot. Vi var väldigt trångbodda med vår utrustning och risken fanns att man på grund av utrymmesbrist skulle tvingas kompromissa med produkterna”, beskriver vd:n sitt positiva problem.
I början av 2019 hittades en lämplig industribyggnad i Björneborg, och på sommaren blev det dags för flytt.
”I det skedet var vi verkligen hjälpta av vår ingenjörsbakgrund: vi ville inte ha något avbrott i den välfungerande försäljningen, så flytten var tvungen att planeras så att produktionen inte skulle avbrytas. Jag förundras fortfarande över att vi klarade av projektet med endast två veckors produktionsstopp”, suckar Ruosniemi-bryggeriets chef och tillägger glatt:
”Välkommen att besöka oss i Björneborg i sommar! Nu har vi även ett besökscenter där vi gärna låter er smaka på våra produkter!”
Bekanta dig med Ruosniemen panimo och deras produkter på adressen: https://ruosniemenpanimo.fi/
Text: Liisa Huttu-Hiltunen
Bilder: Ruosniemen panimo
Fler berättelser från vingårdarna? Kika här...