Nytt år

"När klockan slår tolv på nyårsnatten känner vi alldeles tydligt att något gammalt, något som levt ut sin tid, något som är dömt till graven, lämnas för alltid bakom oss, och att något nytt, något som vidgar vyerna, något livsbejakande öppnar sig framför oss." (Johannes Linnankoski)

För många är nyårsafton en tid för självrannsakan; gick året som jag planerat, lyckades jag leva upp till de löften jag gav året innan? Man bör dock inte vara alltför sträng mot sig själv, även om något förblev ogjort. Som ordspråket säger: "Den som minns det gamla får ett stick i ögat".

Finland lever nu i en lågkonjunktur och för många kan det kommande året kännas skrämmande. Det råder brist på pengar hos staten, och brist på arbete och pengar hos medborgarna. Många förmåner skärs ner, skatter höjs och det ser ut som om det finns anledning att dra åt svångremmen på alla nivåer.

Låt oss ändå ta emot det nya året med positiva tankar, avge nya löften om så känns bra, och tro – ännu en gång – på ett bättre jag och en bättre värld. Och årets besvikelser kan förstås dämpas genom att avge sådana löften som har en realistisk chans att gå i uppfyllelse. Självbevarelsedrift är en bra sak, men att drömma om något bättre är helt tillåtet.

Nyårsafton firas på många sätt; någon svänger sina lurviga på en restaurang, någon njuter av vad kulturen har att erbjuda. Särskilt trevligt är det att välkomna det nya året i vänners lag med god mat och dryck, genom att gjuta tenn och njuta av samvaron. Och när midnatt infaller korkar vi upp det nya året med smällande champagnekorkar och sprakande fyrverkerier. Välkomna nya året!

Korv och potatissallad – eller något annat smaskigt?

Det allra mest traditionella och enklaste partytilltugget är korv och potatissallad. Men tänk om du i år satsade på en annan sorts "färdigmat"? Vid nyårskalaset är ett ostbord eller en ostbricka, beroende på antalet gäster, ett utmärkt serveringsalternativ. Som dryck passar då utmärkt (kanske en julklapp?) ett portvin, som smakar bra till alla ostar. Om du vill servera bordsvin passar ett fylligt rödvin till starka ostar, ett torrt eller halvtorrt fruktigt vitt vin till milda, ett sött vitt vin till grönmögelost och ett vitt vin från Sancerre-regionen till getost.

Till ostserveringen räknar du cirka 200 gram ost per person. Ett bra basurval skapas av hårda och mjuka ostar, både milda och smakrika varianter. Välj till exempel tre till sex ostar från denna lista:

• Grönmögelost
• Brie eller Camembert
• Mild gräddost
• Krämig pepparost
• Mustaleimaemmental eller annan emmentaler
• Gouda
• Getost
• Juustoleipä (brödost)
• Olika färskostar

Till ostarna serveras bröd, kex, pepparkakor samt grönsaker (gurka, rädisor, oliver) och frukt (äpple, päron, vindruvor, fikon). Även grönsallad, gärna kryddad med hasselnötsolja, passar bra till ostarna. Hårda, mogna ostar älskar också honung, och för olika osttyper finns det även många sorters sylt.

Tenn berättar om framtiden

Tennstöpning är säkert den vanligaste nyårstraditionen; med dess hjälp försöker man skåda in i framtiden. Nyårstenn har alltid formen av en hästsko eftersom den i sig anses bringa lycka.

För tennstöpning behöver du utöver hästskorna en liten smältslev med långt skaft och en hink med vatten. Att gjuta tenn fungerar bra på en elspis, om man är försiktig.

När tennet har smält i sleven hälls det med en snabb rörelse ner i det kalla vattnet. Samtidigt som tennet stelnar kan du i tankarna önska dig något för det kommande året.

Tennets hemligheter läses ut från skuggan som faller på väggen. Var och en kan och får se precis vilka former man vill i sitt tenn, och tolkningen av dem är helt fri. Det finns dock vissa former som man "med säkerhet" vet lovar något; ett skepp betyder resor, en nyckel framgång i karriären, en ojämn klump pengar, tenn som smulas sönder betyder hjärtesorg, och så vidare. Singlar bör prova detta: om en näsduk som doppats i vattnet som användes vid tennstöpningen läggs under kudden, kommer den framtida partnern att visa sig i drömmen.

Kom ihåg! Trots namnet är nyårstenn till största delen bly. Bly är som miljögift skadligt för både människor och natur, så det får inte kastas i hushållssoporna. Ett bra och billigt sätt är att återvinna tennet och gjuta det på nytt nästa år. Vid tennstöpning måste man också se till att ventilationen är tillräcklig.

Det finns många folktrotraditioner kring det nya året. Ett tips för sjusovare: om man stiger upp tidigt på årets första dag håller man sig pigg hela året och arbetet går undan. Om man fortsätter sova länge blir man sömnig hela året. Ett tips för föräldrar: barnen är väluppfostrade hela året om man inte grälar på dem på nyårsdagen. Ett tips för jordbrukare och skogsvandrare: en klar stjärnhimmel förutspår ett bra år för spannmål, svamp och bär. Ett tips till alla: om årets första besökare är en man blir det ett bra år, en kvinna däremot förutspår olycka.

Sprakande mot det nya året

Fyrverkerier är en kinesisk uppfinning. Raketerna kom till Europa på 1600-talet, och invånarna i vår huvudstad kunde beundra detta underverk redan på 1800-talet. Under förra millenniet blev fyrverkerier vanliga, och i dag smäller raketerna överallt i vårt land. Men inte när som helst. I Finland får fyrverkeripjäser endast avfyras under en period på 12 timmar; skjutandet får påbörjas på nyårsafton klockan 18.00 och måste avslutas senast klockan 06.00 på nyårsdagen. I många städer finns också avgränsade områden där fyrverkerier är helt förbjudna. Information finns på städernas egna webbplatser. Bra säkerhetstips gällande fyrverkerier finns på sidan www.ilotulitus.fi.

Fyrverkerier säljs endast under en begränsad tid, från den 27 december fram till nyårsafton. Föräldrar har ansvar för att se till att även barn följer denna regel.

Många hundar är rädda för fyrverkerier. Särskilt ljuden orsakar stress, men även ljusen och lukten av krut skrämmer. Låt oss ge även människans bästa vän en så behaglig nyårsafton som möjligt och inte ta ut dem när raketerna smäller.

Det viktigaste när det gäller fyrverkerier är försiktighet, försiktighet och försiktighet. Föräldrar måste övervaka barnens fyrverkerier och personer under påverkan av alkohol bör hållas långt borta från dem. Ett sorgligt faktum är att vi i tidningarna de följande dagarna alltid får läsa om olyckor som dessa festprylar orsakat. Det lönar sig alltså att använda sunt förnuft, läsa instruktionerna och vara försiktig.

Jag plockar alltid upp efter mig på allmänna platser och i naturen – det är ett ganska bra nyårslöfte. Man kan börja med fyrverkerierna, som lämnar efter sig hylsor överallt. Hylsorna innehåller rester av krut och andra giftiga ämnen. Städa upp detta skräp redan nästa dag så att det inte hamnar i gapet på djur eller småbarn, eller blir liggande och belastar miljön.

Gott nytt år från Senatstorget och tv:n!

Helsingforsborna har firat in det nya året på Senatstorget sedan 1930-talet. I den traditionella nyårsfesten på Senatstorget, som arrangeras av Helsingfors stad, välkomnas det nya året i cirkusstämning.

Följ festligheterna från tv-soffan

De som bor på annat håll kan ta del av festen på Senatstorget bekvämt från tv-soffan. Även de flesta Helsingforsbor stannar av bekvämlighet hemma för att följa tolvslaget.

När midnatt närmar sig måste champagne- och mousserande vinflaskor vara rätt tempererade och glasen redo. Det nya året måste absolut välkomnas med smällande korkar och klingande glas. Sändningen från Senatstorget avslutas med nyårsnedräkning och fyrverkeri till tonerna av musik. Och vad kan vara festligare än att skåla för det kommande året till ackompanjemang av Vårt land-sången!

Kansalaiset - Medborgare - Republikens presidents nyårstal

Morgonen på nyårsdagen kan för många börja lite långsamt, beroende på hur länge festligheterna kvällen innan pågick.

Senast vid tolvtiden är det dock fosterländskt att inleda det nya året med att lyssna på vad rikets fader, Sauli Niinistö, som sköter sitt ämbete under sin första period, har att säga oss. Republikens presidents nyårstal sänds på TV1 klockan 12.00.

Talet inleds med ordet "Kansalaiset". I slutet av talet önskas landets medborgare ett gott nytt år. Efter att ha hållit den finskspråkiga versionen läser presidenten sitt tal på svenska med att börja med "Medborgare".

Första gången Finlands president höll ett nyårstal var 1934, då P. E. Svinhufvud var president. Fram till 1950-talet radiosändes talet endast, men när tv-apparater blev vanligare sändes talet även i tv. Det första tv-sända nyårstalet hölls av Urho Kekkonen år 1958. I talet behandlar presidenten det gångna årets händelser och berättar om planerna för det kommande året.

Republikens presidents nyårstal skrivs och hålls oftast av presidenten själv. Om presidenten exempelvis är sjuk, håller statsministern talet. Så skedde bland annat 1982, då statsminister Mauno Koivisto höll talet i stället för president Urho Kekkonen. Samma sak skedde 1993, då statsminister Esko Aho höll nyårstalet i stället för president Mauno Koivisto.

Nyårskonsert från Wien

Till mångas nyårsdag hör också tv:ns traditionella nyårskonsert med Wienerfilharmonikerna. Bländande blomsterarrangemang, fantastiska dansare och förtrollande musik tar tittaren till den Gyllene salen i Musikverein, där Wienerfilharmonikerna framför musik av den österrikiska kompositörssläkten Strauss, främst Johann Strauss den yngre. Konserten har hållits sedan 1941, och dess tv-sändning följs av miljontals tittare i ett flertal länder världen över som en direkt sändning, så även hos oss.

Musik- och dansälskare bör alltså bänka sig framför tv:n på nyårsdagen klockan 12.30, direkt efter republikens presidents tal.

Det nya året har börjat igen, vardagen kommer, men kom ihåg att DET ALLTID FINNS ANLEDNING ATT FIRA!