Restaurang Olivia för de italienska smakerna till Helsingfors
Är du sugen på en smakresa till Italien? Viiniposti besökte restaurang Olivia som öppnat på Helsingfors järnvägsstation
Buon appetito e benvenuti a Olivia!
Det hade länge ryktats bland matintresserade att en italiensk restaurang skulle öppna i Helsingfors järnvägsstations före detta biljettal, en restaurang som skulle vara så autentisk som man kan förvänta sig av en restaurang utanför Italien. I slutet av mars konkretiserades ryktet när Olivia Central Station, som ingår i en norsk restaurangkedja, slog upp dörrarna för matglada besökare. Och visst var det värt väntan. Olivia är inte bara mat och vin. Det är en helt ny typ av restaurangupplevelse.
Den granitbyggda stationsbyggnaden, ritad av arkitekten Eliel Saarinen i början av 1900-talet, är en av Helsingfors mest monumentala byggnader och mest trafikerade platser. Härifrån reser folk med tåg över hela landet, och fram till nyligen även till grannlandet i öst. I tiden före biljettautomater, för att inte tala om mobiltelefoner eller internet, köpte man biljetten antingen vid biljettluckorna eller i den magnifika biljetthallen. Ursprungligen fungerade biljetthallen som väntsal och restaurang för andra och tredje klassens passagerare, men stängdes på 50-talet. Nu har detta gamla, arkitektoniskt värdefulla utrymme renoverats för att återigen tjäna resenärer och stadsbor i sitt ursprungliga syfte; idag erbjuder restaurang Olivia där smakresor till det italienska kökets och vinets värld.

Olivia har hämtat sin inspiration från Milano i Lombardiet i norra Italien, vilket syns i såväl inredningen som på menyn. Restaurangmiljön har onekligen samma sorts förtrollning som exempelvis köpcentret Galleria Vittorio Emanuele II i Milano. Lokalen är hög, vilket ger en luftig känsla, och de stora fönstren släpper in dagsljuset. Restaurangens absoluta blickfång är bardisken längst in i salen, placerad framför en dekorativ bågvägg, med biljetthallens ursprungliga klocka tickande bakom. Inredningen, som går i varma färger, kröns av fyra meter höga olivträd, citronträd i krukor och gröna pelare som även de prydde den gamla biljetthallens väggar. Historiska vingslag. Stämningen är tät och intim. Man kan inte tro att man sitter i en lokal på tusen kvadratmeter med 320 kundplatser.
Traditionellt italienskt och pizza direkt från stenugnen
Italiensk mat passar den finska smaken utmärkt. För den som vuxit upp med makaronilåda smakar pastarätter bra, och i matvokabulären ingår redan enkelt antipasto, prosciutto, mozzarella, carpaccio, risotto, penne, tagliatelle och andra former av pasta, focaccia, gelato, panna cotta, tiramisù osv. osv.

Allt detta och mycket mer erbjuds på Olivias mångsidiga meny. För både liten och stor hunger. Inte heller vegetarianer har glömts bort, och pastarätter samt pizzor kan fås glutenfria. Maträtterna siktar inte på fine dining, utan på en okonstlad smakupplevelse som skapas av goda råvaror och traditionella italienska tillagningsmetoder.

Bland restaurangens signaturrätter, med inspiration från Milano, finns den klassiska förrättstallriken Antipasto al Lombardo (11 €) med bland annat ost, salami och lufttorkad skinka, långkokt kalv Ossobuco con risotto Milanese (22 €) och vaniljglass med chokladspån Gelato alla Stracciatella (7,5 €) på bergamiskt vis. Ossobucon serveras med gremolata, det vill säga en grön persiljesås smaksatt med vitlök och citron, och rättens gyllengula risotto är naturligtvis smaksatt med saffran.
Men vilken italiensk delikatess är finländarnas största favorit? Pizzan naturligtvis! Pizzans popularitet har vuxit stadigt sedan 60-talet och fått nya stilar. På Olivia serveras s.k. romersk pizza, tunn och med frasiga kanter, som bakas snabbt i en pizzaugn importerad från Italien. Den två meter höga och två meter breda pizzaugnen drivs med gas och kan baka upp till 12 pizzor åt gången. Ugnen, som placerats ute i matsalen, och pizzabagarna som skapar pizzorna ger restaurangen sin egen unika prägel.
Olivia har öppet varje dag kl. 11.00–23.00, på söndagar från kl. 12.00. Lunch serveras måndag till fredag kl. 11.00–14.00 till ett mycket rimligt pris. A la Carte-menyn är mer omfattande och priserna något högre. Och till Olivia är man givetvis välkommen bara för en drink eller ett glas gott italienskt vin.
Italiensk mat kräver ett italienskt vin vid sin sida

Olivias vinlista är naturligtvis också italiensk. På listan finns bland annat viner från det toskanska topphuset Marchesi Antinori.
Det florentinska Marchesi Antinori är ett av Italiens äldsta och mest ansedda vinhus. Vinhusets historia anses ha börjat när Giovanni di Piero Antinori 1385 gick med i det florentinska vinmakarskrået, ”Arte Fiorentina dei Vinattieri”. Släkten har alltså tillverkat vin i 26 generationer och över 600 år. Antinori är också en av grundarna till sammanslutningen Associazione Marchi Storici d’Italia, som grundades för att skydda och främja Italiens historiska vinvarumärken.
Det senaste generationsskiftet i ledningen skedde för några år sedan, när den nuvarande markisen Piero Antinori blev vinhusets hedersordförande och hans äldsta dotter Albiera Antinori klev in i hans fotspår. Vinhuset leds numera med kvinnlig energi, då även de yngre systrarna Allegra och Alessia arbetar i familjeföretaget.
Respekten för traditioner och en passionerad inställning till vintillverkning och vinodling har gått i arv till döttrarna, liksom kärleken och omsorgen om marken som producerar vinet. Å andra sidan drivs verksamheten av ett öppet sinne och en nyfiken inställning till nya möjligheter. Utöver sin traditionella hemregion Toscana tillverkar Antinori viner på andra håll i Italien, bland annat i Umbrien, Piemonte, Lombardiet och Apulien, samt utanför Italien, bland annat i USA och Chile.
Antinori räknas till pionjärerna inom s.k. supertoscanare. Några toskanska producenter som tröttnat på begränsningarna i produktionsreglerna beslutade på 1970-talet att frångå reglerna för de högre kvalitetsklassificeringarna och började tillverka vin som bordsvin (vino da tavola, senare IGT), där druvval och tillverkningsmetoder var friare. Det föddes fantastiska viner, varav Antinoris toppviner fortfarande är Tignanello och Solaia. Även om vinlagen senare har ändrats, är klassificeringen för dessa Antinori-viner fortfarande IGT. Vinhusets filosofi betonar dock att varje vin, oavsett prisklass och ursprung, tillverkas med omsorg, kunskap och kärlek.
Antinoris exportchef för Skandinavien, den charmige Alessandro Leone, besökte Finland direkt efter att restaurang Olivia öppnat och gav några tips på hur man kombinerar Antinoris viner med Olivias mat:
- Som välkomstdrink Italiens egen ”champagne” – Benvenuti
Marchesi Antinori Cuvée Royal Brut, Franciacorta DOCG (Alko 29,90 €)
- Förrätter – Antipasti all’Italiana, förrätter från Lombardiet
Tormaresca Calafuria, Salento IGT (Alko 18,99 €)
- Till fisk eller t.ex. sparrisrisotto
Guado Al Tasso Vermentino, Bolgheri DOC
- Till rökt mat eller köttgrytor, bl.a. Ossobuco con risotto Milanese
Péppoli, Chianti Classico DOCG (Alko 19,99 €)
- Till kraftigare kötträtter, bl.a. grillad entrecôte eller smakrika ostar:
Tignanello 2018 Toscana IGT (Alko 99,90 €)
- Som kronan på verket till efterrätten, bl.a. panna cotta
Prunotto Moscato d’Asti DOCG
Buon appetito!
Det första besöket lockar till återbesök
Helsingfors järnvägsstation, eller "stadin steissi" som man säger lokalt, och dess biljetthall blev bekanta för mig redan i slutet av 60-talet när jag pendlade med tåg mellan min studieort och hemstaden. Ett par dagar efter att Olivia öppnat hade jag bestämt dejt med en vän under Stockmanns klocka, men vi bestämde oss för att ses spontant under stationens klocka istället och bekanta oss med den nya, omtalade restaurangen. Tanken var att man nog inte behöver bordsbokning ”eftersom det inte är någon där ännu, det har ju precis öppnat och är så stort”.
Nå, fel gissat. Vid dörren väntade en lång kö och i restaurangen var det full fart. Efter att ha väntat en liten stund togs vi emot av en strålande leende ung kvinna som pratade engelska och berättade att hon snart skulle hitta ett mysigt bord åt oss. Så skedde, och snart stod prosecco och menyer på bordet.
Serveringspersonalen verkade vara i överflöd och de skötte sitt jobb effektivt. Engelska talades allmänt, då man hämtat bl.a. ett eget ”öppningsteam” från Norge till restaurangen. Servicen under lunchen var glad, vänlig och effektiv. Och miljön samt stämningen som utomlands.
Mitt första besök på Olivia var en trevlig upplevelse. Eftersom vi inte hade bråttom njöt vi, förutom av lunchsalladen, även av prosecco och den visuella njutning som restaurangmiljön erbjöd. Matavundsjukan väcktes när vi dreglande tittade på pizzorna som bars till grannborden. Det stod helt klart att vi måste komma hit igen. För att äta pizza!
Eftersom kalendern visar att vi är på väg mot sommar, skulle ett bra val kunna vara Olivias 250-platser stora terrass på Gruvgatans sida, där det serveras både mat och dryck. Ingången till terrassen sker genom restaurangsalens stora fönster och den återspeglar samma lummiga och intima stämning som restaurangsalen. Jag tror att den här terrassen blir sommarens hit. Jag ser mig själv sitta där en solig dag under ett parasoll med ett glas prosecco eller franciacorta, Italiens egen ”champagne”, framför mig. Och bäst av allt; om den varma sommaren uteblir, så är terrassen utrustad med värmelampor för lite svalare väder.
Grazie e arrivederci!
P.S. Olivia Restaurants är ett norskt företag som har flera restauranger i Norge och Sverige, bland annat i Stockholm och Göteborg. I Finland öppnar Olivias systerrestaurang inom kort på Glogatan i Helsingfors. Och personal söks hela tiden. Håll utkik. www.oliviarestaurants.fi
Text: Sirpa Lauttamus-Ahola
Bilder: Restaurang Olivia