Midsommar – den finländska högtiden för högsommar, traditioner och de bästa midsommarrätterna
Midsommar är höjdpunkten på den finska sommaren
Midsommar är en av Finlands mest älskade högtider. Mittsommarfirandet markerar för många början på sommarsemestern, startskottet för stugsäsongen och en tid då man njuter av naturen, bastun, god mat och samvaro. De starka traditionerna kring midsommar, midsommareldar, den ljusa natten och den goda midsommarmaten gör den till en unik del av den finska kulturen.
”Juhannus on meillä herttainen, kirkas taivas on sininen. Pirtti on jo pesty, puhtoinen, pihamaakin laastu on. Koivujen lehvät portailla huiskii, kesän juhlasta pihlaat kuiskii.”
– Maija Konttinen
Där har vi den, den finska midsommaren sammanfattad i en gammal skolsång. Och tiden har inte dämpat midsommarens magi. Midsommar är fortfarande för oss finländare sommarens början och firandet av årets ljusaste tid.
Midsommarmat – hur sätter man ihop en midsommarmeny?
Midsommarmaten byggs upp av de bästa råvarorna från den finska försommaren. Klassiker på många midsommarbord är färskpotatis, sill, gravlax, rökt fisk samt primörer. Särskilt på stugan och vid sommarfester är grillmat en väsentlig del av midsommarfirandet.
Midsommarmenyn byggs ofta upp kring dessa rätter:
- färskpotatis och smör
- sill- och strömmingsrätter
- gravad och rökt fisk
- grillat kött och kyckling
- grillade grönsaker
- färskkål och fräscha sallader
- jordgubbsdesserter
Sommarens första inhemska jordgubbar och läckerheter gjorda på rabarber kröner midsommarmåltiden.
Bekanta dig med Viinipostis omfattande lista på recept som passar för sommaren. Sätt ihop midsommarmenyn med dessa enkla recept.
Vinrekommendationer till midsommar
God mat förtjänar också ett omsorgsfullt valt vin vid sin sida. Midsommarens vinrekommendationer bör byggas upp enligt maten, då midsommarbordet ofta bjuder på mångsidiga smaker.
Vitt vin till fisk och färskpotatis
Friska och syrliga vita viner passar utmärkt till sill, gravfisk och färskpotatis. Särskilt bra till midsommarbordet passar:
- Sauvignon Blanc
- Riesling
- Pinot Grigio
- Chardonnay
En omfattande lista över vita viner som passar till midsommar hittar du i denna artikel.
Rosévin till det somriga midsommarbordet
Rosévin är ett av midsommarens mest populära viner. Det fungerar utmärkt med grillad fisk, sallader och lättare sommarrätter.
Se Viinipostis lista över bästa rosévinerna på Alko.
Rödvin till grillmat
Om midsommarens huvudnummer är grillade biffar, lammkotletter eller korvar, lönar det sig att välja ett medelfylligt och bärigt rödvin, eller ett aromatiskt och robust vin till kraftigare rätter.
Bra alternativ är:
- Pinot Noir
- Shiraz
- Valpolicella
- lättare Rhône-viner
Mousserande vin för midsommarens feststunder
Midsommarens första skål utbringas ofta med mousserande vin. En frisk cava, en högklassig champagne eller en crémant framställd enligt traditionell metod passar perfekt till mittsommarfirandet.
Sommaren börjar med midsommar
Sol, värme, grönskande natur och glittrande vatten. Bastun står varm och majstången/brasan är förberedd. Grillen blir het, midsommardryckerna är kylda och vännerna är på plats. Björkarna doftar och framför oss ligger den ljusa natten full av löften... I varje vik och på varje ö firas midsommar, årets ljusaste tid, mittsommarens karneval. Vädrets makter är dock nådiga även mot den... precis som mot hela den finska sommaren.
Midsommarafton är en ledig dag på många arbetsplatser och det är bra att komma ihåg att många butiker stänger sina dörrar redan klockan 13.00. Hungrig och törstig uppstår ingen feststämning.
Midsommar har för oss blivit ett slags firande av sommarens öppning. Senast vid midsommar börjar sommaren. Många inleder då sin sommarsemester och alla som kan skakar av sig stadens damm och rusar i stora skaror ut på landsbygden, till sommarstugan, på otaliga midsommarfester och festivaler, på utflykt ut i naturen och vid vattnen för att tända midsommareldar, basta och fira sommarens ankomst.
För dem som stannar i staden finns midsommarglädje på restauranger och i olika utomhusevenemang. Bl.a. i huvudstadsregionen kan stadsborna delta i de traditionella midsommarfesterna på Fölisön i Helsingfors. Men för många är stadens tystnad just den rätta midsommarstämningen; för en gångs skull vilar staden och ger vila även åt sina invånare.
Midsommarens historia och tidpunkt
Många kristna kyrkosamfund firar midsommar som Johannes Döparens minnesdag. Även i Finland vigde kyrkan redan under medeltiden den 24 juni åt Johannes Döparens födelsefest, och som namn på högtiden blev ”juhannus” (från namnet Johannes) allmänt. I svenskspråkiga områden och i Sydvästra Finland kallades högtiden med det ord som syftar på mittsommar – midsommar.
Trots den kristna referensen är midsommar på inget sätt en viktig kyrklig högtid, utan snarare en sommarfest för hela folket.
På initiativ av arbetsmarknadsorganisationerna ändrades midsommardagens placering i Finland. Från och med 1955 har midsommardagen firats den lördag som infaller mellan den 20 och 26 juni, och midsommarafton fredagen innan denna lördag. Många som föddes på midsommar före det, och som döptes till Juhani eller Jussi, får numera sällan fira sin namnsdag på midsommar.
Finlands flaggas dag
Midsommar har sedan 1934 även varit Finlands flaggas dag och en officiell flaggdag. Vid midsommar börjar flaggningen redan på aftonen kl. 18 och till skillnad från andra flaggdagar fortsätter flaggningen oavbrutet över natten ända till kl. 21 på midsommardagen.
Midsommartraditioner
Förberedelser inför midsommar
I många finska familjer har man traditionellt förberett sig inför midsommar med storstädning, genom att byta till sommargardiner i fönstren och dekorera hemmet med försommarens grönskande gåvor.
Många har som vana att ställa upp små björkar på båda sidor om trappan eller placera björkkvistar i rummen. I städer kan man till och med dekorera allmänna kommunikationsmedel med björkkvistar och på så sätt föra in midsommarstämning även för dem som stannat i staden.
Av unga björkkvistar binds de första nya bastukvastarna, vilket ger bastun en berusande sommardoft.
Om midsommarrosor, syrener, rönnar och häggar fortfarande blommar vid midsommartid (i söder har de ibland redan blommat över), bryts deras grenar av till vaser liksom vilda blommor. Av hundkäx, smörblommor, vilda lupiner och andra blommande försommarväxter skapas de mest fantastiska vasarrangemang.
Giftermål och konfirmation
När våra förfäder under sommarens ljusaste tid firade åskguden Ukkos högtid för att säkerställa skörd och fruktsamhet, hör idag till den finska midsommaren bl.a. konfirmationsfester och naturligtvis bröllop, midsommar är ju en av de mest populära bröllopstiderna. Sedan 1956 har bl.a. vid midsommarfesterna på Fölisön i Helsingfors brudpar vigts med traditionella ceremonier varje år.
Midsommardans
Att glädjas tillsammans är en del av midsommarfirandet. De finskspråkiga samlas på dansbanor, den svenskspråkiga befolkningen runt majstången. På landsbygden lever dansbane-kulturen fortfarande starkt, en kultur man måste få njuta av åtminstone vid midsommar. I staden dansas midsommardans mestadels på restauranger, om det inte råkar finnas en gammaldags danspaviljong i närheten.
Midsommarmagi
Midsommarnatten är full av framtidslöften och tack vare midnattssolens kraft fungerar magin bäst just denna natt. Midsommar har ju förr i tiden firats just som en fruktsamhetsfest. Särskilt ogifta unga flickor har utfört kärleksmagi vid midsommar. Och vad skulle hindra unga flickor från att busa även idag, särskilt om de har en stark längtan efter att gifta sig.
Traditionellt har en stor del av magin utförts naken, så det lönar sig att vara försiktig med platsen så man inte hamnar i klammeri med sedlighetspolisen. Enklast ser man sin blivande fästman i drömmen om man sover med vänsterfotsstrumpan ut och in! Här är några andra säkra tips:
- Om man efter midsommarbastun kastar bastukvasten på bastutaket, kommer fästmannen från den riktning där kvastens träskaft pekar.
- Om man t.ex. rullar naken i en daggvåt åker, är det säkert att fästmannen dyker upp under det löpande året.
- Om man springer naken från bastun längs rågåkerns diken, möter man sin fästman vid det nionde diket.
- Om man går runt en trekantig åker tre gånger naken, möter man den blivande livskamraten tredje gången.
- Om man på midsommarnatten innan man somnar lägger sju olika sorters blommor, plockade från sju olika ängar, under huvudkudden, kommer den blivande fästmannen och hälsar på under natten.
- Lyssna på gökens galande under midsommarnatten. Så många gånger som göken gal, så många år är det tills man hittar en fästman. Om göken inte gal alls, kommer fästmannen redan samma år.
Majstången
Majstången är en hög stång som liknar en skeppsmast och som dekoreras med löv, kransar och girlanger. Majstången är en utpräglad finlandssvensk sed och man ser mest majstänger i områden bebodda av den finlandssvenska befolkningen på Åland samt längs kusten i Västra och Södra Finland. Man samlas byvis runt majstången för att sjunga och dansa på samma sätt som man på andra håll i Finland samlas runt midsommarelden.
Midsommarelden
Att bränna en eld vid midnatt har tidigare varit en del av en gemensam byfest. Traditionellt brändes eldar främst i Östra och Mellersta Finland samt i Karelen, men nuförtiden har seden spridit sig till hela landet.
Platsen för brasan måste väljas med omsorg och den bästa, liksom mest traditionella och säkraste platsen, är strandkanten. Brasan kan även byggas på en flotte som ankras ute på vattnet långt från land. Ibland kan man inte beundra midsommarelden alls på grund av skogsbrandsfara. Man samlades runt elden klädd i sina bästa kläder, ungdomarna sjöng och dansade och hela byns befolkning följde noga med eldens brinnande. Man kunde nämligen utläsa framtida händelser av den, och lågorna troddes också fördriva onda andar. Unga kvinnor skådade bl.a. noga åt vilket håll eldens rök vände sig, för den vars riktning röken vände sig mot, skulle snabbt bli gift.
Än idag byggs brasan med gemensamma krafter av familj, släkt, vänner, hela byn eller stugsamhället och man samlas i grupp för att beundra när den brinner. Även många städer ordnar möjligheter för invånarna att följa bränningen av en gemensam midsommareld.
På egen mark får man bränna en eld om skogsbrandsvarning inte utfärdats och ingen annan risk för skogsbrand föreligger. För bränning av midsommareld kan dock tillstånd krävas, det vill säga kommunen kan föreskriva att tillstånd krävs för att tända en lägereld eller därmed jämförbar öppen eld – midsommareld – inom kommunens område, eller att det ska meddelas till myndigheterna.
I andra fall måste man komma ihåg att det alltid krävs markägarens eller innehavarens tillstånd för att göra upp öppen eld på mark som ägs eller innehas av någon annan. Midsommareldar får alltså brännas om man har markägarens tillstånd och ingen skogs- eller gräsbrandsvarning råder i området. Kommunens miljöregler samt miljöövervakningsmyndighetens föreskrifter och anvisningar måste naturligtvis följas och midsommarelden måste brännas under uppsikt. Man måste också sörja för tillräcklig efterbevakning. Mer information om gällande föreskrifter kan fås av kommunens räddningsmyndigheter.
