Vintyper

Känner du redan till de olika vintyperna? Rödvin, vitt vin, rosévin, mousserande vin, champagne samt sherry, portvin och madeira? Lär dig mer om dem alla hos Viiniposti!

Rödvin

Rödviner tillverkas av mörka druvsorter och jäses antingen i ståltankar eller på ekfat.
Rödviner av hög kvalitet lagras alltid på ekfat av olika storlek. I vissa prisvärda rödviner kan man tillsätta ekspån i jäsningstanken för att ge en smak av fatlagring.
Rödviner anges inte med sötmätsgrader, utan de klassificeras som lätta, medelfylliga, fylliga eller mycket fylliga baserat på munkänsla, strävhet, syrlighet, alkoholhalt och färg.
För rödviner är strävhet, det vill säga en viss bitterhet i munnen, typiskt. Tanniner löses ut i vinet från druvornas skal och kärnor. Även från fatet där vinet lagras frigörs tanniner. Strävheten mjuknar med vinets ålder.

Lätta, fruktiga rödviner:

Fransk beaujolais, prisvärd côte-du-rhône, pinot noir från Alsace och prisvärda pinot noir-viner från Bourgogne
Italiensk bardolino, valpolicella
Mat: kallskuret, pastejer, fet fisk och ljusa kötträtter.

Medelfylliga, smidiga rödviner:

Många merlot-viner
Prisvärda franska bordeaux- och bourgogneviner
Många chianti- och barberaviner från Italien
Bl.a. många Rioja-viner från Spanien
Australiensiska viner från Coonawarra
Mat: stekta kötträtter, viltfågel, grillade grönsaker, svamp och ostar.

Fylliga rödviner:

Australiens bästa shiraz- och cabernet sauvignon-viner
Italiensk barolo och barbaresco
S.k. supertoscanare, IGT-viner från Italien
Franska Châteauneuf-du-Pape och Hermitage från Rhônedalen
Flera viner från Spanien och Portugal
Många pinotage-viner från Sydafrika
Kaliforniens fylliga zinfandel-viner
Argentinas bästa malbec-viner
Mat: Kraftiga/kryddiga kötträtter: vilt, biff, grytor, grillat lamm.

Vitt vin

Vitt vin tillverkas i regel av ljusa druvor. De avnjuts vanligtvis unga, men vissa syrliga och söta viner kan tåla lagring i åratal.
Vitt vin lagras även på ekfat, vilket gör strukturen mjukare och fördjupar vinets färg.
Vitt vin delas in i torra (restsocker 0-9 g/l), halvtorra (9-12 g/l), halv-söta (12–45 g/l) och söta (över 45 g/l). Vitvins sötma härstammar från mogna druvor, vars socker till största del omvandlas till alkohol under jäsningen. Sockret som blir kvar i vinet kallas restsocker.

Torra, lätta, friskt syrliga och fruktiga vita viner:

Sancerre och pouilly-fumé från Loire i Frankrike samt andra ekfatsfria sauvignon blanc-viner
Chablis från Frankrike och många vita bordeauxviner, vin de pays-viner från södra Frankrike
Italiensk soave, frascati, pinot grigio
Portugisiskt vinho verde
Grekiska vita viner
Vissa viner från norra Spanien
Mat: lätta fisk- och skaldjursrätter, kalla förrätter, pasta och wokrätter

Torra, lätta eller medelfylliga vita viner:

Viner tillverkade av druvorna Sémillon, Chenin blanc, Pinot blanc och Albariño
Basviner från Bourgogne och andra ekfatsfria chardonnay-viner från Frankrike
Mat: fet fisk, t.ex. lax, skaldjur, ljusa kötträtter

Torra, aromatiska, blommiga eller kryddiga viner:

Viner tillverkade av druvorna Gewürztraminer, Viognier, Pinot gris och Riesling
Många viner från Österrike
Dry muscat-viner
Grekisk retsina
Viner tillverkade av druvan Torrontés från Argentina
Mat: asiatiska rätter, fisk- och skaldjursrätter

Torra, fylliga vita viner:

De bästa vinerna från franska Bourgogne, Rhône och Graves
Nya världens bästa chardonnay-viner
Spaniens bästa Rioja-viner
Vendange tardive (sent skördade druvor) från Alsace
Mat: sofistikerade fisk- och skaldjursrätter samt ljusa kötträtter

Söta vita viner:

Nya världens late harvest- och botrytis-viner
Många spätlese- och auslese-viner från Tyskland
Alla tyska beerenauslese- och trockenbeerenauslese-viner
Eiswein från alla vinländer
Sauternes, barsac, monbazillac från Frankrike
Italiensk vin santo och passito di pantelleria
Tokajer med 3 puttonyos från Ungern
Mat: desserter och vissa ostar

Roséviner

Rosévin tillverkas av mörka druvor i nästan alla vinländer, och av många olika druvsorter.
Rosévin tillverkas oftast med skalkontaktmetoden, det vill säga druvskalen är en kort tid med i jäsningssaften.
Vinets färg skapas av druvans skal och varierar från ljust till mörkare beroende på druva och skalkontakttid.
I den s.k. saignée-metoden dräneras en del av druvsaften som används för rödvinstillverkning från druvmassan och används för att göra rosévin.
Bl.a. i USA och Australien tillverkas rosévin även genom att blanda rött och vitt vin, men inom EU är detta förbjudet. Undantaget är roséchampagne.
Roséviner dricks unga och passar bra till lätta maträtter och som sällskapsvin.

Mousserande viner

Mousserande vin gör festen. Dryckens lätta bubblor är som gjorda för att höja glädjen och lyfta människan över vardagen.
Som välkomstskål och gratulationsskål är det svårt att rubba dess position. Mousserande vin väljs också allt oftare som dryck till hela måltiden. Till exempel passar ett torrt eller halvtorrt mousserande vin väl till lätta, inte alltför feta fisk-, kyckling- och skaldjursrätter. Söta och halvsöta mousserande viner passar till desserter.
Mousserande viner är vanligtvis vitt vin som innehåller kolsyra, det vill säga koldioxid, som uppstår som en naturlig biprodukt när jästen omvandlar socker till alkohol under jäsningen. Basen för mousserande rosévin är rosévin, med undantag för champagne.
När vinet genomgår en andra jäsning i ett slutet utrymme, i flaska eller tank, kan koldioxiden inte slippa ut utan löses upp i vinet och blir kvar där som om den vore fånge, och när flaskan öppnas rusar den ut i frihet och gör vinet bubblande, porlande och pärlande.
Den vanligaste metoden för att tillverka mousserande vin, förutom champagne, är tankjäsning. Mousserande viner av högre kvalitet tillverkas också med champagnemetoden, det vill säga flaskjäsning. Prisvärda mousserande viner tillverkas även med den s.k. injektionsmetoden, där man pumpar koldioxid i vinet.
Mousserande viner tillverkas i alla vinländer, men även i Finland, där det görs på bär både industriellt och på små gårdsvinerier runt om i landet.
Vid valet av mousserande vin är festens karaktär, gästerna och i sista hand plånboken avgörande.
När gästskaran är stor, till exempel för en gratulationsskål, är det säkrast att välja ett halvtorrt mousserande vin, eftersom många tycker att ett torrt mousserande vin är för syrligt.
När du bjuder hem vänner vars smakpreferenser du känner, är du friare i dina val. Om det blir champagne eller mousserande, torrt eller sött, är ditt val.
Vid vänskapliga sammankomster är en liten mousserande flaska till var och en med ett sugrör ett trevligt, avslappnat och trendigt alternativ som välkomstskål.
En bra lösning för festens mousserande servering är en magnumflaska (1,5 l), som innehåller dubbelt så mycket vin som en vanlig flaska.
Mousserande viner är helt torra (Extra Brut), mycket torra (Brut), torra (Extra Sec/Extra Dry/Trocken/Seco), halvtorra (Sec/Trocken/Secco), halvsöta (Demi-sec/Halbtrocken/Medium Dry) och söta (Doux/Sweet/Dolce). Brut Nature är i praktiken sockerfritt.

Mousserande vinernas drottning: Champagne

Det mest berömda, respekterade och dyra mousserande vinet är champagne, som endast tillverkas i Champagne-regionen i Frankrike.
Allt mousserande vin är alltså inte champagne, men champagne är mousserande vin.
Champagne tillverkas alltid med den traditionella flaskjäsningsmetoden (méthode champenoise, méthode traditionelle eller méthode classique). Detta märks dock inte ut på etiketten eftersom det är en självklarhet i Champagne.
Roséchampagne tillverkas genom att man i det sista skedet tillsätter rödvin från Champagne-regionen till champagnen. Vissa tillverkare använder också den s.k. saignée-metoden, där de röda druvornas skal får ligga i kontakt med jäsningssaften i några timmar.
Champagnetyper klassificeras bl.a. enligt sötmegrad: sockerfri (Brut Nature), helt torr (Extra Brut), mycket torr (Brut), torr (Extra Sec), halvtorr (Sec), halv-söt (Demi-sec) och söt (Doux).
Champagnetyper/stilar är dessutom bl.a. icke-årgångsvin eller standardchampagne (non vintage), årgångschampagne (vintage/millésimé), rosé, blanc de blancs (endast vitt chardonnay), blanc de noirs (endast rött pinot noir, pinot meunier), cuvée de prestige (champagnehusens lyxchampagne).

Sötmegradsbeteckningar för mousserande vin och champagne/socker g/l

Sockerfritt: Brut Nature (<3)

Helt torrt: Extra Brut (0-6)

Mycket torrt: Brut (<12)

Torrt: Extra Sec (12–17)

Halvtorrt: Sec (17–32)

Halvsött: Demi – sec (32–50)

Sött: Doux (över 50)

Sherry, portvin och madeira

Sherry har ofta ansetts som lite av en ”tantdryck”, men torr sherry passar bra till många soppor.
Det är ett utmärkt tapasvin och de söta versionerna är fina sällskapare till desserten.
Portvin har höjt sin profil även hos oss, då det är en utmärkt följeslagare till ostar och passar även bl.a. till chokladiga desserter.
Avnjutet som sådant passar nötter och torkade frukter bra till portvin.
Madeira är en verkligt bortglömd dryck, även om dess torra versioner fungerar på samma sätt som sherry som sällskap till soppor och tapasrätter.
Söt madeira kan serveras till kakor och chokladdesserter.

Vet du redan hur Alko klassificerar viner enligt smaktyp? Bekanta dig med Alkos smaktyper!

Och vet du i vilken ordning viner bör serveras och vid vilken temperatur? Vad sägs om dekantering, luftning, lagringstemperaturer? Eller hur många glas får man ut ur en vinflaska? Svar på alla dessa frågor hittar du här!